Vardagsflykt

Med livlös blick står jag på bussen och stirrar in i ansiktet på en främmande människa. Jag är inte närvarande, mina tankar är på något annat håll. Mynten mellan soffkuddarna, kanske bara dra härifrån. Vara förlorad i någon sydasiatisk ö-värld, långt bort från teknik, prestationer och tvång. Sitta i fängelse i något u-land, bortglömd. Planlöst driva runt mellan franska småstäder. Men så efter ett tag tar tankarna slut och jag hittar tillbaka till min blick. Jag ser en skeptiskt ansiktsuttryck som liksom undrar vad i helvete jag håller på med. Och det frågar jag mig själv.