Paul, Liz & Burl.

Ikväll är det rockafton i världens minsta stad. Folk från stadens alla hörn strömmar samman för att lyssna på musik, umgås och dricka öl. Mycket öl blir det nog. Eventuellt för mig med. Vi får väl se om jag hinner gå ner. Det är jävligt mycket just nu.

Igår när jag skulle sova så tittade jag på 'Katt på hett plåttak' med Paul Newman och Liz Taylor . Vad vacker hon var. Det har jag aldrig riktigt reflekterat över förut. Men oh, vad vacker hon var. Och Paul Newman var också vacker. Med världens blåaste ögon som sökte efter en flyktväg i horisonten. Men vackrast av allt var när Burl Ives förklarade sin relation med sin döde far och med glansiga ögon sade att han hade älskat honom mest av allting i världen.

Där satt jag uppkrupen under täcket och tittade på en kärleksfilm från 50-talet med gråten i halsen. Jag skulle sova men det var såklart omöjligt. Det är något med dom där fader-son-relationerna. Finns inget som berör mig så. Jag kanske har någonting jag behöver reda ut. Någonting jag borde säga till min egen far. Men det är väl sånt man inte gör. Inte förens det är försent.