Sömnen utan slut

Igår blev jag medlurad till det moderna grekiska föreningen, dvs. Herrgårn på tisdagar. Har lyckats slarva bort mobiltelefon, hemnycklar och kavaj. Men tydligen har andra i sällskapet sett till dom. Så det där med slarvat bort var mest sant i natt när jag gick golgata hem till Fiolen för att få tag i extranycklar.

Har mått nåt djävulskt under dagen. Så jag tänker på Vilhelm Moberg. När han mådde piss så gjorde han slag i saken. Gick ner till sjön utanför huset, lade sig på mage på bryggan och stack huvudet under vattnet tills han drunknade. Efter sig lämnade han ett brev till sin fru vilket avslutandes med följande rader "Klockan är tjugo över sju. Jag går att söka i sjön, sömnen utan slut. Förlåt mig, jag orkade inte uthärda."

Vilken beslutsamhet. Vilken karl.