Stäppvargen

Nya tider. Från och med nu kommer jag uppdatera bloggen minst en gång om dagen. Har inte hållit speciellt hög standard på inläggen hittils så nu kör vi, rakt ner i skiten.

Just nu läser jag Herman Hesses 'Stäppvargen'. Jag gillar att läsa böcker. Men jag kan inte koncentrera mig speciellt länge. Framförallt och pinsamt nog så tycker jag nog mest om att ha läst böcker. Att kunna säga den har jag läst och den och den med. Jag tycker om att äga böckerna jag har läst. Så jag kan ställa dom i min bokhylla och stolt triumfera med att jag har avverkat dom. Jag vill vara en bildad man, med vetskap om världen, så mitt förakt emot denna någonstans kan vara berättigat även på det planet.

C jobbar på den lokala syltan ikväll. Tappar upp öl till fulla studenter och lyssnar på Florence Valtentin. Jag kanske borde gått dit och lyssnat jag med. Men jag stannade hemma och lagade mig en flygande jakob som jag svalde ner med coca-cola och vattenpipa. Avrundade kvällen med filmen Bloody Sunday och i skrivande stund Jean-Claudes dystopi Cyborg. Det känns bra såhär med.

Om någon vecka spelar Jens Lekman på ovan nämnda sylta. Jens är väl Sveriges största hype just nu tror jag. Alla älskar Jens. Jag tycker Jens är bra, men inte så bra som alla andra tycker såklart. Det är väl som det alltid är. Om tre fyra år kommer jag vara helt maniskt besatt av Jens och spela hans skivor dygnet runt.

Det här blev ett jättetråkigt inlägg och tråkigare ska det bli i framtiden. Kvantitet över kvalitet är den nya normen och jag rättar vänligt in mig i ledet med hatten i hand.


Nu lyssnar jag på The View - Hats Off To The Buskers.




P.s. J är kändis numera, på Aftonbladets lokalsidor. Det kunde väl jag med ha blivit om jag hade velat. Men jag satsar ju på förstasidan såklart... ses där D.s.